Wennerbergstatyn i Uppsala – en alternativ historik

Lisen Hessner, Uppsala kommuns kulturstrateg, ger en annan bild av hur skulpturen kom till än den som återges ovan.

Hon uppger att Uppsala studentkår 1909 beslutade att utlysa en en tävling om en staty över Gunnar Wennerberg. Två konstnärer bjöds in att komma med förslag, Carl Eldh och Theodor Lundberg. “Carl Eldh var mäkta popular bland uppsalastudenterna, som i det närmaste mangrant röstade för hans förslag men Lundberg utsågs ändå till vinnare. Många blev upprörda…. Karl Asplund citerade i sin biografi över Eldh en gammal studentsångare (Knut Barr): “Trots all den klokhet och försiktighet som karaktäriserade den konstnärliga bedömningen, segrade ett i längden urvattnat och karaktärslöst förslag på grund av allmän trötthet och förvirring.”

Hessner forsätter: “För att öka på känslan av obehag, skulle det också visa sig, att Lundbergs förslag liknade Carl Eldhs mer än vad som kunde tillskrivas slumpen och att det stod utom allt tvivel vem som härmat vem. Många ansåg också att professor Lundbergs förslag var ytligt och intetsägande i jämförelse med Carl Eldhs tolkning av älsklighet och inre resning.

Kanske kan man ändå i historiens ljus tycka att det är pedagogiskt tacksamt att Theodor Lundberg finns representerad i Uppsalas offentliga miljö. Inte bara för studenterna på Konstvetenskapliga institutionen bör en jämförande stilstudie mellan Carl Eldhs prins Gustaf, Erland Fogelbergs Gustav Vasa och Tomas Qvarsebos Gluntarne kunna berätta mer än aldrig så välformulerade analyser om konstuppfattning och konstutveckling under tvåhundra år.

Lundbergs tolkning, som kan upplevas som krystat sirlig, väcker ibland fascination när barn och ungdomar från grundskolan ställs framför skulpturen av Gunnar Wennerberg och livliga diskussioner uppstår huruvida den avbildade var homosexuell eller inte. Man känner idag inte till den för äldre generationer berömde skalden och tonsättare, sedermera familjefadern och ecklesiastikministern, som levde sitt studentliv I Uppsala….

Nutida konstteoretiker har observerat den rikhaltiga produktionen av bilder med androgyna och feminiserade män som uppkom runt sekelskiftet och de första årtiondena under1900-talet och hävdat att en möjlig förklaring kan vara att inkorporerandet av kvinnlighet i tolkningen av mannen gjorde kvinnan överflödig i tidens mansdominerade kultur.”

Hessner tillfogar: ”Kanske låg en del av förklaringen till att ”det urvattnade förslaget” uppfördes i att Theodor Lundberg var gift med Ellen Nyblom, dotter till Carl Rupert Nyblom, ledande kulturpersonlighet i Uppsala och Sverige.”

(Lisen Hessner: Staden genom konsten. Uppsala 2012, utgiven av kulturnämnden, s 77 ff. Av inledningen famgår att boken “saknar den omfattande apparat och metodik som krävs för vetenskapliga avhandlingar.” Däri ingår att det bara ibland finns källhänvisningar.)